ewewi

idag är det snöstorm här på kagge och även i övriga landet verkar det som. måste säga att jag gillar det. jag gillar att sitta inne och mysa, det blir liksom en anledning till väldigt mycket softande. det har varit en härlig dag med storm-promenad, övande, tv-tittande, te-drickande och just, softande. massor utav det. myskläderna på och osminkat face - åh vad jag gillar det.

jag har blivit så väldigt djup på sistone. har konstant djupa samtal med människor. och ja, det är livet vi pratar om. jag tror det är viktigt att dela livet i alla stunder. (klysch men sant)
idag har jag fått så mycket insikt om livet att jag är helt full och samtidigt tom i huvudet.(hur man nu kan vara det?!) alla samtal som jag haft om kärlek, relationer, Gud, musik, familj, hjärta, tidigare upplevelser, framtiden osv hänger ihop. ibland blir saker extra tydliga.

framför allt ska du bevara ditt hjärta
därifrån utgår livet

idag saknar jag min familj. väldigt mycket. det är konstigt att jag uppskattar min familj mer nu när jag inte bor hemma. och kanske ännu konstigare att jag och mamma kommit närmre varandra nu när vi inte bor under samma tak. men ibland behöver man nog distans för att kunna uppskatta. jag har fått ett helt annat perspektiv och ser alla fina stunder vi haft tillsammans mycket tydligare.

annars tycker jag alla hjärtans dag är överskattat. visst, det kan vara en fin dag för många. men jag tänker på alla dem som inte har någon familj, alla dem som är hemlösa, alla dem som förlorat någon kär, alla dem som hatar den här dagen över allt annat för att de blivit lämnade, sårade. jag tänker på alla dem och hoppas de ska få känna kärlek.

en utsida kan verkligen locka.. en person med snygg klädstil, med snygga käkben, kindben och för att inte tala om ögon och händer. det finns verkligen mycket som kan få en att falla för någons yttre. vi slog på tv4film förut ikväll och fick syn på en väldigt snygg kille.. mörkhårig, brunögd, typ grek med väldigt snygga käkben. jag och tjejerna i huset var fast(mest jag kanske) och såg klart på filmen, inte för att det var världens bästa film utan för att killen var världens snyggaste (i vissa vinklar). alltså hur patetiskt är inte detta?! där satt vi och sucktade efter en snygg skådespelare. som var snygg i vissa vinklar? alltså hur ytlig och kräsen får man vara. höjden av ytlighet. men ibland är det okej också, ibland behöver man vila ögonen på något och varför inte på en snygg grek i nån halvbra dykar-film?

i verkligheten så handlar det egentligen om något annat. visst, vi är många gånger alldeles för ytliga(säger jag och pratar utifrån mig själv såklart) men det är ändå personligheten som får en att bli ännu mer intresserad och som får det att funka, så är det. visst, utsidan lockar och kanske gör att inställningen till personen från början är bra. men en person kan va hur snygg som helst men ändå inte kännas attraktiv när man lär känna varandra. och tvärtom. en del blir bara snyggare ju mer man lär känna dom. och vissa människor har något speciellt, som är svårt att sätta fingret på vad det är. de utstrålar "snygghet" från insidan.

för att det ska kunna bli något så behöver det klicka liksom. det funkar verkligen inte att bygga något på enbart ytlig attraktion. det funkar heller inte att bara den ena känner att det kan bli nåt. det måste komma från båda sidorna. det handlar om att ge och ta. jag kan bli så förundrad över hur skört det är med kärlek och förhållanden. det är så lätt att såra någon och att bli sårad tom när man inte känner varandra så väl. det är så lätt att sätta spår. att ge utan att få tillbaka. att få utan att kunna ge något. men också så fint när det är ömsesidigt och det bara funkar.

och därmed skrev jag mitt andra inlägg, ett väldigt klyschigt sådant. kan lova att det inte alltid kommer komma sådana inlägg.